Julen är den kanske viktigaste högtiden i Finland. Den är en familjefest som firas i dagarna tre med fokus på julafton. Precis som i Sverige äter man julmiddag då och delar ut julkappar. Juldagen firas vanligen i lugn och ro med familjen och på annandagen besöker man vänner och bekanta.
 
Adventstiden som föregår julhelgen är en tid av spännande förberedelser. Vid första advent börjar säsongen för julfester hemma, i skolor och på arbetsplatser.

Finlandssvenskarna firar också Luciadagen den 13 december; traditionen har kommit till Svenskfinland från Sverige. Svenskfinlands Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors och åker sedan i procession med tärnor och tomtar genom staden.

Enligt medeltida mönster utlyser stadens kanslichef julfreden i Åbo i sydvästra Finland klockan tolv på julafton. Utlysningen sänds i radio och TV i hela landet. Traditionen att utlysa julfred är en gammal nordisk sedvänja som går tillbaka till medeltiden. Under tiden före kristendomen fanns det upp till 27 olika "fredstider" under ett år, bland annat för kvinnor, hovet och skörden. Än idag ingår tanken på fred i den finska julhälsningen "Rauhallista Joulua" – Fridfull Jul.

En annan fin tradition är att finländarna minns sina avlidna nära och kära genom att tända ljus på deras gravar på julafton. Raderna av ljus på de soldaters gravar som stupade i Finlands krig är en särskilt imponerande och rörande syn i den mörka vinternatten. Naturligtvis hör kyrkobesök också till de finska jultraditionerna. Midnattsgudstjänsterna på julafton och julottan på juldagen lockar mest kyrkfolk.

Julmiddagen är den största traditionella måltiden under hela året. Barnfamiljer äter ofta sin middag innan tomten kommer, och de vuxna kanske väntar tålmodigt med att äta senare på kvällen.

 

Huvudrollen på julbordet innehas traditionellt av julskinkan, fast kalkon är ett ganska vanligt modernt alternativ. Kålrots- och potatislåda har hört till de traditionella julrätterna i västra Finland sedan 1700-talet. Julmiddagen innehöll förr också lutfisk och risgrynsgröt, men i dag äts de olika rätterna under flera dagar. Till exempel risgrynsgröt serveras ofta till lunch på julafton. Mattraditionerna skiljer sig mellan östra och västra Finland. De västfinska traditionerna har påverkats av Sverige och de östfinska av Karelen.

Nyår är en lika stor fest i Finland som överallt i världen, men det finska landskapet, snön och det nordiska klimatet sätter naturligtvis sin prägel på firandet. Fyrverkerier markerar årsskiftet, och med lite tur kan gäster i norr också få se naturens egna spektakulära fyrverkeri i form av norrsken.
   
När julhelgen är över börjar väntan på nyåret. Den finska vintern hindrar större nyårsfirande på gatorna, men vid midnatt på nyårsafton önskar Helsingfors borgmästare stadsborna gott nytt år från Domkyrkans trappa. Fyrverkerier och raketer runt om i staden lyser upp natten.

Restaurangerna är packade av nyårsfirare. Champagneglas höjs i hemmen och restaurangerna. Den viktigaste traditionen är i alla fall att sia om det nya årets händelser genom att stöpa smält tenn i en hink kallt vatten och sedan tolka den stelnade metallens former.

Julen och helgsäsongen som följer pågår fram till trettondagen. Trettondagen (den 6 januari) firas inte på något särskilt sätt i Finland men det är en helgdag. Den avslutar julsäsongen och det är dags att slänga ut julgranen, äta det sista av julmaten för att sedan återgå till de vardagliga rutinerna.